Anu Lähde: Torsdagen är veckans bästa dag

Anu Lähde (vänst.) och Pola Stenberg i Emmaus Salon Paris loppmarknadsevenemanget i Paris

Anu Lähde inledde sin mångfasetterade bana som Emmaus-frivillig år 2012 på Kepas rekryteringsevenemang för frivilliga. – Jag hade kommit in i arbetslivet och plötsligt kände jag att jag hade fritid. Jag ville hjälpa och vara till nytta i samhället. Anu tyckte genast om det mångsidiga och praktiska arbetet. Boken om Emmaus lumpsamlare berörde och påverkade henne. – Jag har alltid varit en ivrig loppisbesökare och en passionerad organisatör. Som barn hade jag sagt att jag blir butiksordnare som stor. Anu är ansvarig för torsdags-kvällsgruppen på loppmarknaden i Vallgård. – Jag jobbar huvudsakligen på hushållsavdelningen, men också lite överallt. Mest tycker jag om att sortera, prissätta och ordna smycken. Det praktiska arbetet på Emmaus är en god motvikt till Anus lönearbete: drömjobbet som koordinator för internationella ärenden i en yrkesskola.

Anu hör till styrelserna för Emmaus Helsingfors och Emmaus Finland. – Det intressanta i styrelsearbetet är att man kommer i kontakt med våra samarbetspartners och får veta mer om hur solidaritetspengarna används. Latinamerika står nära Anus hjärta eftersom hon talar både spanska och portugisiska. Hon har också redan länge varit Emmaus Helsingfors kontaktperson till vår partner Cuna Nazareth i Peru. Anu har också blivit bekant med Emmaus verksamhet i Europa och internationellt. Hon är nu för tredje året Emmaus Finlands delegat i Emmaus Europas styrelse. Emmaus Europa sysslar med påverkansarbete och intressebevakning genom att t.ex. lobba i Europeiska Unionen. Tack vare de internationella kontakterna har Anu blivit förtrogen med Emmaus-rörelsen och mångfalden bland Emmaus-grupper i olika länderna, samt hjälpt till i större sammanhang. – Även om det internationella arbetet är utmanande, är det fint att det finns en gemensam värdegrund, enligt vilken man vill arbeta och man kan ge och få stöd.

År 2018 reste Anu till delstaten Chhattisgarh i Indien för att bekanta sig med Siemenpuu-stiftelsens och Emmaus Helsingfors gemensamma projekt, som fick understöd av utrikesministeriet. Projektets syfte var att förbättra pardhi-ursprungsfolkets levnadsförhållanden och befrämja deras rättigheter. Läs mera om projektet på sid 5.  Anu deltog redan i planeringen av projektet samt i dess styrgrupp. Erfarenheten i Indien var en verklig ögonöppnare. – Pardhiernas utkomst är utmanande och de lider t.o.m. av hunger. Traditionellt får de sin utkomst av bambuhandarbete, men det är svårt att få tag i bambu. Lärarna och eleverna har inget gemensamt språk. Därför kan det hända att eleverna efter många år av skolgång inte lär sig läsa och skriva. Andra minnesvärda erfarenheter har varit besöken i Emmaus-grupperna i Ukraina samt Emmaus Salon Paris, ett loppmarknadsevenemang i Paris.

Anu kopplar av på sin fritid med att t.ex. spela brädspel med sina vänner och gå på vattengymna. Hon har också tid för frivilligarbete i Monika-Naiset förbundet, där hon också har varit aktiv sen 2012. – Först var jag stödperson åt invandrarkvinnor, nu är jag mentor och hjälper till med praktiska saker i skyddshemmet. Emmaus har inverkat på Anus liv så lyckligt att hon träffade sin sambo på Emmaus. – Vi förenas av gemensamma värderingar och intressen, såsom hjälpverksamhet och återvinning.