– Det är alltid trevligt att komma till Emmaus, här ser man andra mänskor, fastän man inte alltid pratar med dem.
Då Pirjo Kivelä jobbar på Drumsö eller i Vallgård tillbringar hennes oskiljaktliga vän, hunden Roosa, också dagen på Emmaus.
– Sedan jag blev pensionär har jag sysslat med många saker, som jag inte har någon utbildning för, ler Pirjo. – Undervisat i finska, sorterat och prissatt kläder. Via en rekryteringsmässa kom jag inte bara till Emmaus, utan också till Kalliola och MLL (Mannerheims Barnskyddsförbund). Jag är fortfarande verksam i MLL, även om jag har hållit paus under pandemin. Jag undervisar finska åt invandrare och hjälper till i mångahanda saker, som är svåra för de dem. En afgansk invandrare ringer ännu och ber om råd, fastän vi inte har setts på länge.
Pirjo studerade engelska, tyska och franska vid universitetet och språken har haft en central roll i hennes arbetsliv, ofta i ledande ställning bl.a. i Finlands Bank och i EUs ministerråd.
– Det fanns alltid en massa jobb, och jag kände mej aldrig ensam. Jag tyckte speciellt om att lösa problem, det gjorde arbetsdagen intressant och gav tillfredsställelse.
Pirjo har rest mycket i många länder. För mer än 10 år sedan var hon bl. a. i Zimbabwe, där hon bekantade sig med en liten finsk organisation, som stöder föräldralösa barns skolgång. Pirjo har ett fadderbarn i Zimbabwe och har stött flickans skolgång från lågstadiet till gymnasiet. Nu studerar flickan vid universitetet med Pirjos stöd.
Pirjo har varit med i Emmaus redan många år. Då hon har en fritidsbostad i Ekenäs, jobbade hon tidigare också i Emmaus Westerviks butik. I Emmaus Helsingfors har hon sysslat med många saker: sorterat och prissatt kläder i Vallgård och på Drumsö, varit medlem i styrelsen och deltagit i olika arbetsgrupper. Uppdraget att ta emot och introducera nya frivilliga har varit det trevligaste. För tillfället är hon med i fadderbyprojektet i Bulgarien.
År 2015 var Pirjo i Paris på jätteloppisen (Salon Emmaus, se bilden) tillsammans med Tuula Snow och Ulla Hoyer, för att sälja kläder, som de tre hade haft med sig i kappsäckar från Helsingfors. – Där fick man en god bild av den mångkulturella Emmaus-rörelsen. Där blev jag också intresserad av en kurs som Emmaus Europa ordnade i Köln följande år. Speciellt deltagarna från Frankrike och England granskade sina gruppers värderingar. Litet liknande diskussioner och presentationer av gruppernas verksamhet finns med i de nordiska Emmaus-gruppernas digitala studiecirkel (på svenska), som är öppen för alla intresserade.
– Emmaus idé är fin, därför är jag med!